Kunskapskrav

Start Sök Om

Samhällskunskap

Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår. Med hjälp av begrepp, teorier, modeller och metoder från alla dessa discipliner kan komplexa samhällsfrågor förstås och förklaras. Ämnet har även ett historiskt perspektiv.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förståelse för frågor om arbetsliv, resurser och hållbar utveckling. Vidare ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur samhället påverkas av digitalisering.

Eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till samhällsfrågor och en förståelse av det vetenskapliga arbetet med samhällsfrågor. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information, bland annat med hjälp av digitala verktyg. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av digitala verktyg.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna, såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
  2. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
  3. Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
  4. Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
  5. Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Kurser i ämnet

  • Samhällskunskap 1a1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen samhällskunskap 1b.
  • Samhällskunskap 1a2, 50 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a1. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen samhällskunskap 1b.
  • Samhällskunskap 1b, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen samhällskunskap 1a1 eller kursen samhällskunskap 1a2.
  • Samhällskunskap 2, 100 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a2 eller kursen samhällskunskap 1b.
  • Samhällskunskap 3, 100 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 2.
  • Internationell ekonomi, 100 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a2 eller kursen samhällskunskap 1b.
  • Internationella relationer, 100 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a2 eller kursen samhällskunskap 1b.

Internationella relationer

Kursen internationella relationer omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Olika aktörer, deras mål och medel samt hur dessa samspelar inom utrikes- och säkerhetspolitik. Den moderna nationalstatens utmaningar som en internationell aktör.
  • Olika teoretiska perspektiv på internationella relationer.
  • Världskrigens och efterkrigstidens betydelse för etableringen av internationella institutioner. Olika former av organiserat samarbete mellan länder och sambandet mellan detta samarbete och den politiska och ekonomiska utvecklingen.
  • Orsaker till och följder av samarbeten och konflikter.
  • Internationell rätt. Möjligheter och svårigheter med att säkerställa såväl staters som individers rättigheter och säkerhet. Grundläggande internationella konventioner om mänskliga fri- och rättigheter och olika aktörers möjlighet till tillämpning.
  • Globaliseringens betydelse för individer, grupper och samhällen samt möjligheter och utmaningar för miljö och resursfördelning.
  • Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
  • Källkritisk granskning, tolkning och värdering av informationen från olika källor och medier i digital och annan form. Källhänvisning enligt vanliga system.
  • Muntlig och skriftlig presentation i olika former som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattinlägg, vetenskapliga rapporter och essäer.

Kunskapskrav

Betyget A Betyget C Betyget E
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur olika nationella och internationella förutsättningar och förhållanden påverkar och påverkas av internationella aktörer. Eleven kan utförligt redogöra för hur olika nationella och internationella förutsättningar och förhållanden påverkar och påverkas av internationella aktörer. Eleven kan översiktligt redogöra för hur olika nationella och internationella förutsättningar och förhållanden påverkar och påverkas av internationella aktörer.
Dessutom diskuterar eleven utförligt och nyanserat några teoretiska perspektiv på internationella relationer. Dessutom diskuterar eleven utförligt några teoretiska perspektiv på internationella relationer. Dessutom diskuterar eleven översiktligt några teoretiska perspektiv på internationella relationer.
- - Eleven kan analysera orsaker till och konsekvenser av samarbeten och konflikter.
I analysen använder eleven med säkerhet några relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder. - I analysen använder eleven med viss säkerhet några relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder.
Dessutom diskuterar eleven utförligt och nyanserat deras styrkor och svagheter med hänvisning till olika källor. Dessutom diskuterar eleven utförligt deras styrkor och svagheter med hänvisning till olika källor. Dessutom diskuterar eleven översiktligt deras styrkor och svagheter med hänvisning till olika källor.
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat lösningar på internationella konflikter och problem, kan ge välgrundade och nyanserade argument för olika ståndpunkter om globaliseringens konsekvenser och betydelsen av internationella samarbeten samt värderar ståndpunkterna med nyanserade omdömen. Eleven diskuterar utförligt lösningar på internationella konflikter och problem, kan ge välgrundade argument för olika ståndpunkter om globaliseringens konsekvenser och betydelsen av internationella samarbeten samt värdera ståndpunkterna med enkla omdömen. Eleven diskuterar översiktligt lösningar på internationella konflikter och problem, kan ge enkla argument för olika ståndpunkter om globaliseringens konsekvenser och betydelsen av internationella samarbeten samt värdera ståndpunkterna med enkla omdömen.
I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, gör adekvata källhänvisningar samt göra enkla reflektioner om källornas relevans och trovärdighet.
Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.
Gå till Samtliga gymnasieämnen på skolverkets hemsida för att hitta fullständig information.