Kunskapskrav

Start Sök Om

Mediekommunikation

Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån medieteoretiska metoder och modeller. Ämnet är till sin karaktär såväl teoretiskt som praktiskt. I ämnet behandlas även textens roll som uttrycksmedel, och textens form och innehåll studeras utifrån hur kommunikation riktad till avgränsade målgrupper formuleras.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet mediekommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om samspelet mellan individer och medier, och om den process som äger rum mellan sändare och mottagare av ett budskap. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin språkförmåga samt att med hjälp av relevant teknik formulera och presentera olika typer av information. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om källkritik och förståelse för hur semiotik, retorik och dramaturgi används när budskap formuleras. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till medier genom att belysa och problematisera journalistikens, informationens och reklamens verksamhet, innehåll och uttrycksformer.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att använda medieteoretiska modeller och analysmetoder för att studera hur olika medier riktas mot specifika målgrupper. I undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att arbeta med kvalitativa och kvantitativa undersökningar i samband med kommunikation med olika målgrupper. Dessutom ska eleverna ges möjlighet att skriva och utforma olika journalistiska texter, informations- och reklamtexter samt muntligt framföra ett budskap och presentera olika innehåll och resultat med modern teknik.

Undervisningen i ämnet mediekommunikation ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om grundläggande vetenskapliga metoder och modeller inom kommunikationsvetenskapen för att beskriva och analysera olika steg i kommunikationsprocessen.
  2. Förmåga att analysera vilken genomslagskraft ett budskaps uttryck och utformning har på olika målgrupper samt utvärdera hur olika budskap tas emot och tolkas.
  3. Kunskaper om olika mediers styrkor och svagheter i förhållande till en given målgrupp.
  4. Färdigheter i att framställa texter grundade på fakta och saklighet samt kunskaper om hur man varierar språket och väljer rätt uttryck beroende på målgrupp.
  5. Färdigheter i att producera och förmedla information för att nå ut med ett givet budskap till en specifik målgrupp.
  6. Kunskaper om och färdigheter i att utforma och genomföra marknads- och attitydundersökningar och publika undersökningar samt att analysera och presentera resultatet.
  7. Förmåga att använda olika kanaler för att söka information samt att kritiskt granska och värdera denna.
  8. Kunskaper om lagar och andra bestämmelser som berör kommunikation via medier.

Kurser i ämnet

  1. Journalistik, reklam och information 1, 100 poäng.
  2. Journalistik, reklam och information 2, 100 poäng, som bygger på kursen journalistik, reklam och information 1.
  3. Textkommunikation, 100 poäng.

Journalistik, reklam och information 2

Kursen journalistik, reklam och information 2 omfattar punkterna 2–6 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala områden:

  • Analys av olika mediers räckvidd och genomslagskraft på olika målgrupper.
  • Analys av olika budskapsinnehåll, avseende språk och gestaltning, som är riktade mot en tänkt målgrupp genom användande av socialpsykologiska begrepp, till exempel perception, varseblivning och kognitiv dissonans.
  • Metoder för utformning och presentation av reklamtexter, informationstexter och journalistiska texter och arbeten.
  • Utformning av reklamtexter, informationstexter och journalistiska texter grundade på fakta och saklighet, riktade till olika målgrupper, för såväl intern som extern kommunikation.
  • Olika former av marknadsundersökningar och publika undersökningar, till exempel segmentering, tracking, konsumentpaneler och tittar- och läsvärdesundersökningar, i relation till olika typer av medier.
  • Informationssökning via olika kanaler, källor och digitala medietillämpningar samt metoder för kritisk granskning av deras relevans och trovärdighet.


Kunskapskrav

Betyget A Betyget C Betyget E
Eleven för, utifrån olika textexempel, välgrundade och nyanserade resonemang om texten som uttrycksmedel utifrån texttyp, syfte, mottagare och textens förmåga att bära budskap. Eleven för, utifrån olika textexempel, välgrundade resonemang om texten som uttrycksmedel utifrån texttyp, syfte, mottagare och textens förmåga att bära budskap. Eleven för, utifrån olika textexempel, enkla resonemang om texten som uttrycksmedel utifrån texttyp, syfte, mottagare och textens förmåga att bära budskap.
Dessutom drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser om olika texters påverkan på olika målgrupper. Dessutom drar eleven välgrundade slutsatser om olika texters påverkan på olika målgrupper. Dessutom drar eleven enkla slutsatser om olika texters påverkan på olika målgrupper.
Eleven redogör utförligt och nyanserat för hur olika medier kommunicerar och fungerar som bärare av budskap via olika kanaler till en nationell och internationell publik. Eleven redogör utförligt för hur olika medier kommunicerar och fungerar som bärare av budskap via olika kanaler till en nationell och internationell publik. Eleven redogör översiktligt för hur olika medier kommunicerar och fungerar som bärare av budskap via olika kanaler till en nationell och internationell publik.
- Eleven producerar faktabaserade och sakliga journalistiska texter. Eleven producerar faktabaserade och sakliga enkla journalistiska texter.
Dessutom producerar eleven avancerade texter med informativt och reklaminriktat innehåll. Dessutom producerar eleven texter med informativt och reklaminriktat innehåll. Dessutom producerar eleven enkla texter med informativt och reklaminriktat innehåll.
I arbetet använder eleven med säkerhet något journalistiskt och reklamorienterat arbetssätt. - I arbetet använder eleven med viss säkerhet något journalistiskt och reklamorienterat arbetssätt.
Texterna som eleven producerar är anpassade till genren och till syfte och målgrupp samt uppvisar en god språklig kvalitet och innehåller väl valda uttrycksformer. Texterna som eleven producerar är anpassade till genren och till syfte och målgrupp samt uppvisar en tillfredsställande språklig kvalitet. Texterna som eleven producerar är till viss del anpassade till genren och till syfte och målgrupp samt uppvisar en tillfredsställande språklig kvalitet.
Utifrån en given arbetsuppgift producerar eleven efter samråd med handledare en genomarbetad informations- eller reklamkampanj riktad till en specifik målgrupp samt motiverar kampanjutformningen utifrån en medieteoretisk modell. Utifrån en given arbetsuppgift producerar eleven efter samråd med handledare en enkel informations- eller reklamkampanj riktad till en specifik målgrupp samt motiverar kampanjutformningen utifrån en medieteoretisk modell. Utifrån en given arbetsuppgift producerar eleven i samråd med handledare en enkel informations- eller reklamkampanj riktad till en specifik målgrupp.
Eleven redogör utförligt och nyanserat för skillnaderna mellan intern och extern kommunikation. Eleven redogör utförligt för skillnaderna mellan intern och extern kommunikation. Eleven redogör översiktligt för skillnaderna mellan intern och extern kommunikation.
- Eleven använder efter samråd med handledare kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder för att undersöka olika medier och olika slags publik. Eleven använder i samråd med handledare enkla kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder för att undersöka olika medier och olika slags publik.
Dessutom använder eleven undersökningsresultaten för att dra välgrundade och nyanserade slutsatser om olika mediers styrkor och svagheter. Dessutom använder eleven undersökningsresultaten för att dra välgrundade slutsatser om olika mediers styrkor och svagheter. Dessutom använder eleven undersökningsresultaten för att dra enkla slutsatser om olika mediers styrkor och svagheter.
Eleven använder med säkerhet olika kanaler, källor och digitala medietillämpningar som underlag i sitt arbete samt värderar dem med nyanserade omdömen utifrån deras relevans och användbarhet. - Eleven använder med viss säkerhet olika kanaler, källor och digitala medietillämpningar som underlag i sitt arbete samt värderar dem med enkla omdömen utifrån deras relevans och användbarhet.
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. - När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
Gå till Samtliga gymnasieämnen på skolverkets hemsida för att hitta fullständig information.