Kunskapskrav

Start Sök Om

Geografi

Geografisk kunskap har sitt ursprung i människans behov av att upptäcka och förstå sin omvärld och kunna orientera sig i den. Ämnet geografi är till sin karaktär tvärvetenskapligt och i ämnet integreras naturvetenskap och samhällsvetenskap utifrån en systemsyn. Det behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. I ämnet behandlas också frågor om hållbar utveckling och samhällets sårbarhet.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om jorden som ett sammanflätat, föränderligt och komplext system. Denna systemsyn är nödvändig för att kunna beskriva och analysera rumsliga mönster och processer lokalt, regionalt och globalt som ett resultat av samspel mellan människa, samhälle och natur.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om jordens varierande livsmiljöer, deras utveckling, föränderlighet, resurser och sårbarhet, samt om möjligheter och problem med att möjliggöra hållbar utveckling. I samband med frågor om hållbar utveckling ska eleverna ges möjlighet att analysera till exempel konsekvenser av en klimatförändrad värld, tillgång till vattenresurser och odlingsbar mark, naturgivna risker och hot, naturresursanvändning och resurskonflikter samt social rättvisa och solidaritet utifrån olika perspektiv som kön, sexualitet, klass och etnicitet. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar en global geografisk referensram där kunskaper om egen och andras livsmiljö är en del.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att samla in, bearbeta, kritiskt tolka och värdera rumsliga data samt att formulera och visualisera resultat i form av texter, kartor, bilder, modeller, tabeller och diagram. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällets behov av olika rumsliga data samt om hur stora informationsmängder kan hanteras med hjälp av digitala geografiska verktyg som geografiska informationssystem (GIS). Fältstudier, exkursioner, laborationer och övningar ska ingå i undervisningen för att observera, identifiera, kategorisera och analysera händelser och förändringar i omvärlden.

Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om geografiska processer och geografins begrepp, teorier och modeller.
  2. Kunskaper om olika natur- och kulturlandskap, om deras samband, utveckling och förändring över tid samt om samband mellan människa, samhälle och miljö.
  3. Förmåga att analysera intressekonflikter med koppling till naturgivna risker och mänsklig verksamhet samt hur intressekonflikter påverkar jordens livsmiljöer och människans livsvillkor, ur perspektivet hållbar utveckling.
  4. Kunskaper om företeelser i närmiljön och hur de kan relateras till andra platser och regioner på jorden.
  5. Förmåga att använda olika geografiska källor, metoder och tekniker vid arbetet med geografisk analys samt att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografisk information.
  6. Kunskaper om samhällets behov av rumslig information och hur det kan tillgodoses.
  7. Färdigheter i att använda digitala geografiska verktyg för att analysera och visualisera rumsliga förhållanden.

Kurser i ämnet

  1. Geografi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande.
  2. Geografi 2, 100 poäng, som bygger på kursen geografi 1.
  3. Geografiska informationssystem, 100 poäng.

Geografiska informationssystem

Kursen geografiska informationssystem omfattar punkterna 3 och 5–7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Samhällets behov av rumslig information för planering, uppföljning, dokumentation och utveckling inom privat och offentlig verksamhet, till exempel med hänsyn tagen till frågor om hållbar utveckling. Betydelsen av olika perspektiv, till exempel genus och etnicitet, samt ekologiska och socioekonomiska samband.
  • Variation i informationsbehov och användning av rumsliga data beroende på användare, användningsområde, skala, upplösning och syfte. Koppling mellan ämnesområde, frågeställning och databehov, för till exempel byggnation, infrastruktur, riskanalys och areella näringar.
  • Förutsä­ttningar för att arbeta med GIS i dator.
  • Rumsliga data i förhållande till longitud, latitud och andra lägesangivelser. Allmänt om GPS-teknik och annan geodetisk mätteknik i samband med datainsamling.
  • Representationsformer. Hur verkligheten kan representeras i datorn i form av objekt (vektorer) och datafält (raster) samt hur informationen kan kopplas till dessa representationsformer.
  • Insamling och urval av data samt bearbetning som klassificering och generalisering. Skillnaden mellan kvantitativa och kvalitativa data och deras respektive användningsområden och begränsningar.
  • Kartografins grunder, till exempel jordklotet, jordmodeller, kartprojektioner, position och höjd.
  • Kartor och annan geografisk visualisering, till exempel referenskartor, tematiska kartor, funktionell kartografisk design, kartframställning och 3D-modeller.
  • Insamling av data genom tolkning och mätning i bildmaterial i form av flyg- och satellitbilder inom olika spektralområden samt data från flygburen laserskanning, till exempel över en miljö som kan studeras i fält. Tolkning och användning av kartor i olika skalor och teman samt kritisk granskning av kartans information.
  • Bearbetning och analys av rumslig information i GIS och visualisering av geografisk information i karta.
  • Rumslig information och GIS-teknik som binder ihop till exempel mobiltelefoner, GPS och digitala sociala nätverk.
  • Kritisk granskning av data, värdering av resultat samt bedömning av hur resultatet kan användas.


Kunskapskrav

Betyget A Betyget C Betyget E
Eleven redogör utförligt och nyanserat för samhällsplaneringens ansvar och möjligheter att stärka samhällets resiliens. Eleven redogör utförligt för samhällsplaneringens ansvar och möjligheter att stärka samhällets resiliens. Eleven redogör översiktligt för samhällsplaneringens ansvar och möjligheter att stärka samhällets resiliens.
Eleven redogör också utförligt och nyanserat för hur olika planeringsformer med stöd av rumsliga data kan användas för att påverka och styra samhällets arbete med att uppnå en hållbar utveckling. Eleven redogör också utförligt för hur olika planeringsformer med stöd av rumsliga data kan användas för att påverka och styra samhällets arbete med att uppnå en hållbar utveckling. Eleven redogör också översiktligt för hur olika planeringsformer med stöd av rumsliga data kan användas för att påverka och styra samhällets arbete med att uppnå en hållbar utveckling.
Dessutom diskuterar eleven utförligt och nyanserat hur människors egna resurser kan tas till vara och utvecklas för en hållbar utveckling. Dessutom diskuterar eleven utförligt hur människors egna resurser kan tas till vara och utvecklas för en hållbar utveckling. Dessutom diskuterar eleven översiktligt hur människors egna resurser kan tas till vara och utvecklas för en hållbar utveckling.
Eleven redogör utförligt för digitala geografiska verktyg och deras användning samt beskriver utförligt och nyanserat grunderna i kartografi och lägespositionering och hur de kan kopplas till GPS. Eleven redogör utförligt för digitala geografiska verktyg och deras användning samt beskriver utförligt grunderna i kartografi och lägespositionering och hur de kan kopplas till GPS. Eleven redogör översiktligt för digitala geografiska verktyg och deras användning samt beskriver översiktligt grunderna i kartografi och lägespositionering och hur de kan kopplas till GPS.
Eleven redogör också utförligt och nyanserat för hur digital rumslig information kan samlas in, bearbetas, värderas och presenteras med hjälp av de verktyg som geografiska informationssystem innehåller. Eleven redogör också utförligt för hur digital rumslig information kan samlas in, bearbetas, värderas och presenteras med hjälp av de verktyg som geografiska informationssystem innehåller. Eleven redogör också översiktligt för hur digital rumslig information kan samlas in, bearbetas, värderas och presenteras med hjälp av de verktyg som geografiska informationssystem innehåller.
Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för när geografiska informationssystem kan användas som underlag för beslut samt beskriver utförligt och nyanserat hur rumsliga samband och mönster över tid kan visualiseras i karta. Dessutom redogör eleven utförligt för när geografiska informationssystem kan användas som underlag för beslut samt beskriver utförligt hur rumsliga samband och mönster över tid kan visualiseras i karta. Dessutom redogör eleven översiktligt för när geografiska informationssystem kan användas som underlag för beslut samt beskriver översiktligt hur rumsliga samband och mönster över tid kan visualiseras i karta.
Eleven framställer och använder med säkerhet komplexa tematiska kartor som ett resultat av analys i geografiska informationssystem. Eleven framställer och använder med viss säkerhet tematiska kartor som ett resultat av analys i geografiska informationssystem. Eleven framställer och använder med viss säkerhet enkla tematiska kartor som ett resultat av analys i geografiska informationssystem.
Dessutom använder eleven med säkerhet GIS-teknik för att samla in data i närmiljön och överför dem till geografiska informationssystem. - Dessutom använder eleven med viss säkerhet GIS-teknik för att samla in data i närmiljön och överför dem till geografiska informationssystem.
I arbetet motiverar eleven utförligt och nyanserat sitt urval och sin bearbetning av data, värderar med nyanserade omdömen det egna resultatet och ger förslag på hur resultatet kan förbättras samt ger flera exempel på hur det kan användas i något sammanhang. I arbetet motiverar eleven utförligt sitt urval och sin bearbetning av data, värderar med nyanserade omdömen det egna resultatet samt ger några exempel på hur det kan användas i något sammanhang. I arbetet motiverar eleven översiktligt sitt urval och sin bearbetning av data, värderar med enkla omdömen det egna resultatet samt ger något exempel på hur det kan användas i något sammanhang.
Gå till Samtliga gymnasieämnen på skolverkets hemsida för att hitta fullständig information.