Kunskapskrav

Start Sök Om

Språk specialisering

Ämnet språk specialisering möjliggör en fördjupning inom ett specifikt färdighetsområde i ett annat språk än svenska. Ämnet ger möjlighet till fördjupade kunskaper och färdigheter när det gäller språk, genre, arbetsprocesser samt språkets användning. En utvecklad förmåga att kreativt, varierat och med säkerhet använda språket och uttrycka sin personlighet, sina erfarenheter, kunskaper och åsikter ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och i ett globaliserat studie- och arbetsliv.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet språk specialisering ska syfta till att eleverna fördjupar sin förmåga att använda målspråket inom ett färdighetsområde. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla språklig säkerhet och kreativitet i olika genrer och sammanhang inom färdighetsområdet. Eleverna ska vidare ges möjlighet att utveckla förmåga att förstå talat och skrivet språk, interagera samt uttrycka sig med variation och med anpassning till mottagarens erfarenheter, referensramar och kulturella bakgrund. Undervisningen i ämnet ska även syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om målspråket och om sammanhang där språket används samt tilltro till sin förmåga att använda språket. Undervisningen ska i allt väsentligt bedrivas på målspråket.

Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda relevanta begrepp, metoder och arbetsprocesser inom området. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmåga att söka och värdera information och olika budskap, att diskutera och beakta frågor om etik, upphovsrätt och källkritik samt att resonera kring och presentera resultat. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmåga att konstruktivt ge respons på andras arbetsprocesser och framställningar och att, efter egen reflektion och andras råd, bearbeta och förbättra sina egna processer och framställningar. I undervisningen ska eleverna dessutom ges möjlighet att utveckla förmågan att använda informations- och kommunikationsteknik inom området.

  1. Förmåga att använda språket utifrån kunskaper om genre, språkriktighet, stilnivå, stilistiska drag och kulturella sammanhang.
  2. Förmåga att arbeta processinriktat inom området, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera, bearbeta, presentera och utvärdera framställningar.
  3. Förmåga att tillgodogöra sig, reflektera över och kritiskt granska processer och framställningar samt förbättra egna.
  4. Förmåga att använda informations- och kommunikationsteknik samt att reflektera över och diskutera etiska frågor, upphovsrätt och källkritik.

Kurser i ämnet

  1. Språk specialisering – retorik 1a, 50 poäng, som bygger på någon av kurserna engelska 5, moderna språk 5 eller modersmål 1. Kursen kan läsas flera gånger i olika språk. I ett och samma språk kan endast betyg i en av kurserna språk specialisering – retorik 1a eller språk specialisering – retorik 1b ingå i elevens examen.
  2. Språk specialisering – retorik 1b, 100 poäng, som bygger på någon av kurserna engelska 5, moderna språk 5 eller modersmål 1. Kursen kan läsas flera gånger i olika språk. I ett och samma språk kan endast betyg i en av kurserna språk specialisering – retorik 1b eller språk specialisering – retorik 1a ingå i elevens examen.
  3. Språk specialisering – skrivande, 100 poäng, som bygger på någon av kurserna engelska 5, moderna språk 5 eller modersmål 1. Kursen kan läsas flera gånger i olika språk.

Språk specialisering – skrivande

Kursen språk specialisering – skrivande omfattar punkterna 1–4 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Skriftlig framställning och gestaltning i olika slags texter, med fokus på skönlitterära och journalistiska texter i olika genrer.
  • Olika genrer, till exempel noveller, poesi, dramatiska scener, kåserier, recensioner, reportage och debattinlägg. Spänningen mellan fakta och fiktion i texter. Skriftlig framställning efter mönster och förebilder. Berättande i texter som har som syfte att informera, utreda, övertyga och underhålla.
  • Personliga uttrycksformer utifrån egna erfarenheter och fritt skapande.
  • Retorikens praktiska användningsområden, retoriska strategier samt den retoriska arbetsprocessen, framför allt som redskap för förberedelser, som stöd för genomförande av skriftliga framställningar och som redskap för analys.
  • Estetiska aspekter och språkdrag som gör texter smidiga och lätta att läsa. Skrivtekniska strategier och metoder för att gå från idé till färdig text, till exempel genom imitation, improvisation, flödesskrivning och kollaborativt skrivande.
  • Framställningars syfte, mottagare och kommunikationssituation. Läsarens förförståelse, förväntningar och kulturella erfarenheter.
  • Textuppbyggnad, sammanhang, struktur, dialog, miljöskildring, stilistiska drag, variation, perspektiv och språkriktighet i texter. Fördjupning och problematisering av vad som är korrekt och lämpligt språk i skönlitteratur och andra typer av texter.
  • Metoder för konstruktiv textkritik och arbete med egna och andras texter för att förbättra skrivandet och öka den språkliga medvetenheten.
  • Utformning av texter för olika syften och i olika medier, inklusive multimediala texter av olika slag där till exempel skriven text, bild och ljud samspelar.
  • Källkritik när det gäller underlag till eget skrivande. Källhänvisning och citatteknik. Olika sätt att publicera och sprida texter, till exempel olika medier. Yttrandefrihet i relation till etik, upphovsrätt och censur.


Kunskapskrav

Betyget A Betyget C Betyget E
Eleven skriver med säkerhet texter av olika slag, både skönlitterära och andra typer av texter. Eleven skriver med viss säkerhet texter av olika slag, både skönlitterära och andra typer av texter. Eleven skriver med viss säkerhet texter av olika slag, både skönlitterära och andra typer av texter.
I framställningarna i olika genrer formulerar sig eleven varierat, nyanserat, tydligt och strukturerat. I framställningarna i olika genrer formulerar sig eleven varierat, tydligt och strukturerat. I framställningarna i olika genrer formulerar sig eleven relativt varierat, tydligt och relativt strukturerat.
Språket är i regel välformulerat. - Språket innehåller goda formuleringar.
Eleven formulerar sig med flyt och anpassning till syfte, mottagare, genre och kommunikationssituation. - Eleven formulerar sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare, genre och kommunikationssituation.
- - Eleven skriver såväl texter efter mönster och förebilder som mer fritt.
Eleven resonerar utförligt och nyanserat dels om de egna texternas relation till konventionella texttyper, textmönster och eventuella förebilder, dels om olika alternativa uttryckssätt i sina texter. Eleven resonerar utförligt dels om de egna texternas relation till konventionella texttyper, textmönster och eventuella förebilder, dels om olika alternativa uttryckssätt i sina texter. Eleven resonerar översiktligt dels om de egna texternas relation till konventionella texttyper, textmönster och eventuella förebilder, dels om olika alternativa uttryckssätt i sina texter.
Eleven använder med säkerhet den retoriska arbetsprocessen och andra metoder för att utveckla sina skrividéer till färdig text. Eleven använder med viss säkerhet den retoriska arbetsprocessen och andra metoder för att utveckla sina skrividéer till färdig text. Eleven använder med viss säkerhet den retoriska arbetsprocessen och andra metoder för att utveckla sina skrividéer till färdig text.
Eleven beaktar stilistiska och estetiska aspekter och gör välgrundade och nyanserade reflektioner kring läsarens möjliga tolkningar. Eleven beaktar stilistiska och estetiska aspekter och gör välgrundade reflektioner kring läsarens möjliga tolkningar. Eleven beaktar stilistiska och estetiska aspekter och gör enkla reflektioner kring läsarens möjliga tolkningar.
Eleven skriver funktionellt för textsammanhanget, följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet samt gör välgrundade och nyanserade reflektioner över dessa normers tillämpbarhet i texter av olika slag. Eleven skriver funktionellt för textsammanhanget, följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet samt gör välgrundade reflektioner över dessa normers tillämpbarhet i texter av olika slag. Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet, och gör enkla reflektioner över dessa normers tillämpbarhet i texter av olika slag.
Eleven utformar med säkerhet olika typer av texter på ett visuellt tilltalande och lättillgängligt sätt samt motiverar utformningen utförligt och nyanserat. Eleven utformar med viss säkerhet olika typer av texter på ett visuellt tilltalande och lättillgängligt sätt samt motiverar utformningen utförligt. Eleven utformar med viss säkerhet olika typer av texter på ett visuellt tilltalande och lättillgängligt sätt samt motiverar översiktligt utformningen.
Eleven värderar sina egna texter med nyanserade omdömen, gör välgrundade och nyanserade förbättringar av dem med utgångspunkt i sin egen värdering och andras råd samt ger välgrundad och nyanserad återkoppling på andras texter. Eleven värderar sina egna texter med nyanserade omdömen, gör välgrundade förbättringar av dem med utgångspunkt i sin egen värdering och andras råd samt ger välgrundad återkoppling på andras texter. Eleven värderar sina egna texter med enkla omdömen, gör enkla förbättringar av dem med utgångspunkt i sin egen värdering och andras råd samt ger enkel återkoppling på andras texter.
- Eleven diskuterar utförligt hur skönlitterära och journalistiska framställningar kan spridas. Eleven diskuterar översiktligt hur skönlitterära och journalistiska framställningar kan spridas.
Utifrån egna framställningar och framställningar i medier diskuterar eleven utförligt och nyanserat yttrandefrihet och ansvar. Utifrån egna framställningar och framställningar i medier diskuterar eleven utförligt yttrandefrihet och ansvar. Utifrån egna framställningar och framställningar i medier diskuterar eleven översiktligt yttrandefrihet och ansvar.
Gå till Samtliga gymnasieämnen på skolverkets hemsida för att hitta fullständig information.