Kunskapskrav

Start Sök Om

Dansgestaltning

Ämnet dansgestaltning är till sin karaktär konstnärligt och behandlar gestaltning inom flera dansgenrer. Genrerna kan vara historiska eller samtida. I ämnet behandlas gestaltningsarbete utifrån dansarens och koreografens perspektiv men även utifrån publikens perspektiv.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet dansgestaltning ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i gestaltningsarbete där tolkning, improvisation, komposition och scenisk kunskap bildar en bas tillsammans med relationen till publiken. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av hur dansens rörelseuttryck och formspråk kan nyanseras och varieras utifrån olika konstnärliga idéer.

Eleverna ska ges möjlighet att närma sig ett professionellt förhållningssätt till gestaltningsarbetet och utveckla förmåga att variera uttryck efter olika typer av dans- och musikaliska kompositioner och sammanhang.

Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om och färdigheter i olika metoder när det gäller tolkning, improvisation och komposition samt hur dessa faktorer bygger på olika förhållningssätt till dans som konstnärligt uttryck.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att samarbeta, interagera med andra och vara lyhörda inför olika sätt att förhålla sig till konstnärliga processer. Eleverna ska också ges möjlighet att delta i, driva, leda och utveckla konstnärliga projekt och olika former av sceniska presentationer.

Undervisningen ska dessutom ge eleverna möjlighet att utveckla praktiska kunskaper i sceniskt arbete, hur olika konstnärliga uttryck kan samverka i ett sceniskt framförande samt kunskaper om frågor som rör etiska förhållningssätt, upphovsrätt och arbetsmiljö.

Utforskande och reflekterande arbetsmetoder är väsentliga i ämnet och ska därför ingå i undervisningen. En del av den konstnärliga processen består av analys och tolkning av både egna, andra elevers och professionellas gestaltningar. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att analysera och tolka egna och andras gestaltningar samt använda begrepp i samband med gestaltningsarbetet.

Undervisningen i ämnet dansgestaltning ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Förmåga att analysera, tolka och gestalta olika typer av koreografiskt material, både individuellt och i grupp. Förmåga att använda danstekniska kunskaper i gestaltning.
  2. Förmåga att i danssituationen improvisera, interagera med andra, associera, ta beslut, välja och förhålla sig till olika former av instruktioner.
  3. Förmåga att samarbeta och ta ansvar för både det egna och det gemensamma arbetet.
  4. Förmåga att använda kompositionsmetoder och koreografiska arbetssätt. Förmåga att skapa dans i olika konstellationer. Kunskaper om olika koreografiska förhållningssätt.
  5. Förmåga att ta initiativ, uttrycka idéer och omsätta dem i en konstnärlig process samt att reflektera över konstnärliga processer.
  6. Kunskaper om sceniskt arbete samt förmåga att kommunicera med medaktörer och publik, utifrån olika estetiska förhållningssätt.
  7. Förmåga att analysera, diskutera och reflektera över egna, andra elevers och professionellas gestaltningar och koreografier.
  8. Kunskaper om de olika yrkesrollerna dansare, danslärare, repetitör och koreograf.
  9. Kunskaper om etiska förhållningssätt, arbetsmiljöfrågor samt lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt för konstnärliga processer och produktioner.

Kurser i ämnet

  • Dansgestaltning 1, 100 poäng.
  • Dansgestaltning 2, 100 poäng, som bygger på kursen dansgestaltning 1.
  • Dansimprovisation, 100 poäng.
  • Dansimprovisation och komposition, 100 poäng.
  • Koreografi, 100 poäng.
  • Repertoar, 100 poäng.

Koreografi

Kursen koreografi omfattar punkterna 3–7 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 4–5.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Samarbete och interaktion med andra.
  • Olika kompositionsmetoder och koreografiska förhållningssätt till tyngd, flöde, tid, rum, musik, variation eller stämning.
  • Olika kompositionsmetoder och koreografiska förhållningssätt och deras relation till estetiska, sociala och kulturella kontexter samt historiska sammanhang.
  • Omsättning av idéer i en konstnärlig process och hur arbetsprocessen genomförs från idé fram till iscensättning av en färdig koreografi framförd inför publik.
  • Praktiskt sceniskt arbete och kommunikation med medaktörer och publik vid sceniska framföranden.
  • Samverkan mellan olika konstarter.
  • Begrepp och metoder för analys och reflektion över eget och andras arbete ur olika aspekter.


Kunskapskrav

Betyget A Betyget C Betyget E
Eleven samarbetar med säkerhet med andra och tar ansvar för det egna och gemensamma arbetet genom att följa instruktioner och förhålla sig på ett kreativt sätt till dem och andra i rummet. - Eleven samarbetar med viss säkerhet med andra och tar ansvar för det egna och gemensamma arbetet genom att följa instruktioner och förhålla sig till dem och andra i rummet.
- Eleven skapar efter samråd med handledare dans utifrån olika kompositionsmetoder. Eleven skapar i samråd med handledare dans utifrån olika kompositionsmetoder.
I kompositionerna organiserar och experimenterar eleven med säkerhet rörelserna utifrån flera teman som relaterar till energi, tyngd och flöde samt till någon av komponenterna tid, rum, ljud och musik. I kompositionerna organiserar eleven med viss säkerhet rörelserna utifrån flera teman som relaterar till tyngd och flöde samt till någon av komponenterna tid, rum, ljud och musik. I kompositionerna organiserar eleven med viss säkerhet rörelserna utifrån enskilda teman som relaterar till någon av komponenterna tyngd, flöde, tid, rum, ljud och musik.
I arbetet undersöker eleven olika kompositionsmetoder och koreografiska förhållningssätt samt diskuterar utförligt och nyanserat hur de relaterar till estetiska, sociala och kulturella kontexter eller historiska sammanhang. I arbetet undersöker eleven olika kompositionsmetoder och koreografiska förhållningssätt samt diskuterar utförligt hur de relaterar till estetiska, sociala och kulturella kontexter eller historiska sammanhang. I arbetet undersöker eleven olika kompositionsmetoder och koreografiska förhållningssätt samt diskuterar översiktligt hur de relaterar till estetiska, sociala och kulturella kontexter eller historiska sammanhang.
Eleven genomför efter samråd med handledare ett mindre projekt och använder i det ett specifikt koreografiskt förhållningssätt. Eleven genomför efter samråd med handledare ett mindre projekt och använder och undersöker i det ett specifikt koreografiskt förhållningssätt. Eleven genomför i samråd med handledare ett mindre projekt och använder i det ett specifikt koreografiskt förhållningssätt.
Eleven presenterar idéer, diskuterar dem utförligt och nyanserat. - -
I arbetet samarbetar eleven med säkerhet med andra i konstnärliga processer där komposition ingår. - I arbetet samarbetar eleven med viss säkerhet med andra i konstnärliga processer där komposition ingår.
- Arbetet utgår från en idé och eleven genomför efter samråd med handledare arbetsprocessen fram till iscensättning av en färdig koreografi framförd inför publik. Arbetet utgår från en idé och eleven genomför i samråd med handledare arbetsprocessen fram till iscensättning av en färdig koreografi.
- Eleven är delaktig i samt tar initiativ till lösningar som gemensamt för arbetet framåt. Eleven är delaktig i lösningar som gemensamt för arbetet framåt.
I det sceniska arbetet använder eleven flera samverkande konstformer. I det sceniska arbetet använder eleven flera samverkande konstformer. -
Eleven gör välgrundade och nyanserade reflektioner över arbetsprocessen, den egna arbetsinsatsen och resultatet. Eleven gör välgrundade reflektioner över arbetsprocessen, den egna arbetsinsatsen och resultatet. Eleven gör enkla reflektioner över arbetsprocessen, den egna arbetsinsatsen och resultatet.
- Dessutom värderar eleven med nyanserade omdömen andras koreografier. Dessutom värderar eleven med enkla omdömen andras koreografier.
I sina reflektioner och värderingar använder eleven med säkerhet adekvata begrepp. - I sina reflektioner och värderingar använder eleven med viss säkerhet adekvata begrepp.
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. - När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
Gå till Samtliga gymnasieämnen på skolverkets hemsida för att hitta fullständig information.