Kunskapskrav

Start Sök Om

Dansgestaltning

Ämnet dansgestaltning är till sin karaktär konstnärligt och behandlar gestaltning inom flera dansgenrer. Genrerna kan vara historiska eller samtida. I ämnet behandlas gestaltningsarbete utifrån dansarens och koreografens perspektiv men även utifrån publikens perspektiv.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet dansgestaltning ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i gestaltningsarbete där tolkning, improvisation, komposition och scenisk kunskap bildar en bas tillsammans med relationen till publiken. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av hur dansens rörelseuttryck och formspråk kan nyanseras och varieras utifrån olika konstnärliga idéer.

Eleverna ska ges möjlighet att närma sig ett professionellt förhållningssätt till gestaltningsarbetet och utveckla förmåga att variera uttryck efter olika typer av dans- och musikaliska kompositioner och sammanhang.

Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om och färdigheter i olika metoder när det gäller tolkning, improvisation och komposition samt hur dessa faktorer bygger på olika förhållningssätt till dans som konstnärligt uttryck.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att samarbeta, interagera med andra och vara lyhörda inför olika sätt att förhålla sig till konstnärliga processer. Eleverna ska också ges möjlighet att delta i, driva, leda och utveckla konstnärliga projekt och olika former av sceniska presentationer.

Undervisningen ska dessutom ge eleverna möjlighet att utveckla praktiska kunskaper i sceniskt arbete, hur olika konstnärliga uttryck kan samverka i ett sceniskt framförande samt kunskaper om frågor som rör etiska förhållningssätt, upphovsrätt och arbetsmiljö.

Utforskande och reflekterande arbetsmetoder är väsentliga i ämnet och ska därför ingå i undervisningen. En del av den konstnärliga processen består av analys och tolkning av både egna, andra elevers och professionellas gestaltningar. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att analysera och tolka egna och andras gestaltningar samt använda begrepp i samband med gestaltningsarbetet.

Undervisningen i ämnet dansgestaltning ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Förmåga att analysera, tolka och gestalta olika typer av koreografiskt material, både individuellt och i grupp. Förmåga att använda danstekniska kunskaper i gestaltning.
  2. Förmåga att i danssituationen improvisera, interagera med andra, associera, ta beslut, välja och förhålla sig till olika former av instruktioner.
  3. Förmåga att samarbeta och ta ansvar för både det egna och det gemensamma arbetet.
  4. Förmåga att använda kompositionsmetoder och koreografiska arbetssätt. Förmåga att skapa dans i olika konstellationer. Kunskaper om olika koreografiska förhållningssätt.
  5. Förmåga att ta initiativ, uttrycka idéer och omsätta dem i en konstnärlig process samt att reflektera över konstnärliga processer.
  6. Kunskaper om sceniskt arbete samt förmåga att kommunicera med medaktörer och publik, utifrån olika estetiska förhållningssätt.
  7. Förmåga att analysera, diskutera och reflektera över egna, andra elevers och professionellas gestaltningar och koreografier.
  8. Kunskaper om de olika yrkesrollerna dansare, danslärare, repetitör och koreograf.
  9. Kunskaper om etiska förhållningssätt, arbetsmiljöfrågor samt lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt för konstnärliga processer och produktioner.

Kurser i ämnet

  • Dansgestaltning 1, 100 poäng.
  • Dansgestaltning 2, 100 poäng, som bygger på kursen dansgestaltning 1.
  • Dansimprovisation, 100 poäng.
  • Dansimprovisation och komposition, 100 poäng.
  • Koreografi, 100 poäng.
  • Repertoar, 100 poäng.

Dansimprovisation

Kursen dansimprovisation omfattar punkterna 2–3 och 5 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Undersökande förhållningssätt till rörelser och skapande i nuet.
  • Improvisation utifrån olika instruktioner, där impulser kan komma från den egna eller andras kroppar, rekvisita, text, rum eller musik.
  • Improvisation med betoning på dynamiska kvaliteter, till exemepel energi, flöde och tyngd.
  • Kontaktimprovisation.
  • Samarbete och interaktion med andra genom att följa, leda samt ge och ta impulser.
  • Konstnärliga processer, både individuella och kollektiva.
  • Begrepp och metoder för reflektioner över processen.


Kunskapskrav

Betyget A Betyget C Betyget E
Eleven improviserar med säkerhet utifrån olika instruktioner, både individuellt och i grupp, och visar hur hon eller han uppfattar instruktionerna genom att associera, undersöka och skapa rörelser samt fördjupa variationen av rörelser. Eleven improviserar med viss säkerhet utifrån olika instruktioner, både individuellt och i grupp, och visar hur hon eller han uppfattar instruktionerna genom att associera, undersöka och skapa rörelser. Eleven improviserar med viss säkerhet utifrån olika instruktioner, både individuellt och i grupp, och visar hur hon eller han uppfattar instruktionerna genom att associera och skapa rörelser.
I improvisationssituationen använder eleven med säkerhet impulser från andra dansare genom att följa och svara genom att ge nya impulser. I improvisationssituationen använder eleven med viss säkerhet impulser från andra dansare genom att följa och svara genom att ge nya impulser. I improvisationssituationen använder eleven med viss säkerhet impulser från andra dansare genom att huvudsakligen följa.
Dessutom associerar och skapar eleven med säkerhet rörelser i relation till rekvisita, rum, text eller musik för att utveckla improvisationsarbetet. Dessutom associerar och skapar eleven med viss säkerhet rörelser i relation till rekvisita, rum, text eller musik för att utveckla improvisationsarbetet. Dessutom associerar och skapar eleven med viss säkerhet rörelser i relation till rekvisita, rum, text eller musik.
Eleven improviserar med rik variation olika dynamiska kvaliteter, flöde och tyngd och använder sig med säkerhet vid kontaktimprovisation både av andras tyngd och av egen tyngd åt andra. Eleven improviserar med olika dynamiska kvaliteter, flöde och tyngd och använder sig med viss säkerhet vid kontaktimprovisation både av andras tyngd och egen tyngd åt andra. Eleven improviserar med dynamik, flöde och tyngd och använder sig med viss säkerhet vid kontaktimprovisation av andras tyngd.
Eleven interagerar med säkerhet med andra i improvisationssituationer och tar ansvar för det egna och det gemensamma arbetet genom att kreativt följa instruktioner och impulser samt i stunden ta initiativ till hur improvisationen ska ledas vidare. Eleven interagerar med viss säkerhet med andra i improvisationssituationer och tar ansvar för det egna och det gemensamma arbetet genom att följa instruktioner och impulser samt i stunden ta initiativ till hur improvisationen ska ledas vidare. Eleven interagerar med viss säkerhet med andra i improvisationssituationer och tar ansvar för det egna och det gemensamma arbetet genom att följa instruktioner.
Eleven medverkar i den konstnärliga process som improvisation utgör genom att med säkerhet utforska rörelsevokabulär och rörelsekvaliteter samtidigt som hon eller han fördjupar improvisationen genom att stanna kvar i rörelsen. Eleven medverkar i den konstnärliga process som improvisation utgör genom att med viss säkerhet utforska rörelsevokabulär och rörelsekvaliteter. Eleven medverkar i den konstnärliga process som improvisation utgör genom att med viss säkerhet utforska rörelser.
Eleven gör en välgrundad och nyanserad reflektion och diskuterar utförligt och nyanserat vad som hänt under processen. Eleven gör en välgrundad reflektion och diskuterar utförligt vad som hänt under processen. Eleven gör en enkel reflektion och diskuterar översiktligt vad som hänt under processen.
Gå till Samtliga gymnasieämnen på skolverkets hemsida för att hitta fullständig information.