Kunskapskrav

Start Sök Om

Dansgestaltning för yrkesdansare

Ämnet dansgestaltning för yrkesdansare är till sin karaktär scenkonstnärligt och behandlar det gestaltningsarbete som krävs för yrkesmässigt utövande av scenkonstnärligt framträdande. Ämnet dansgestaltning för yrkesdansare får bara anordnas på yrkesdansarutbildningen.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet dansgestaltning för yrkesdansare ska syfta till att eleverna utvecklar scenisk kunskap samt färdigheter i gestaltningsarbete av äldre och samtida repertoar inom klassisk balett och modern nutida dans utifrån olika konstnärliga förhållningssätt.

Scenisk kunskap innebär både scenisk erfarenhet och kunskaper om hur gestaltningsarbete går till. Genom undervisningen ska eleverna därför ges möjlighet att i sceniska sammanhang utveckla förmåga att samarbeta och kommunicera med publiken samt erfarenhet av att ingå i en konstnärlig helhet. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att ta ansvar för och reflektera över den konstnärliga processen och det konstnärliga resultatet. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om koder och konventioner som används inom området samt vilka yrkesroller som måste samverka för att sceniskt arbete ska fungera. Den ska också ta fasta på att stärka elevernas motivation och självförtroende.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om den koreografiska arbetsprocessen från idé fram till det sceniska framförandet. Utbildningen ska även ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att analysera, tolka och memorera koreografiskt material enligt genrernas konventioner samt att självständigt fördjupa arbetet när det gäller dansteknisk och konstnärlig problemlösning. Eleverna ska också ges möjlighet att delta i kreativa processer, utveckla förmåga att improvisera, vara initiativrika och skapande samt lyhörda inför olika sätt att förhålla sig till konstnärliga processer.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om och färdigheter i olika metoder när det gäller tolkning, improvisation och komposition samt hur dessa faktorer bygger på olika förhållningssätt till dans som konstnärligt uttryck.

Inom yrkesområdet förekommer en stor variation av repertoarer, och gestaltning har olika innebörd beroende på koreografisk arbetsmetod och konstnärligt förhållningssätt. En del gestaltningar innebär att dansen närmar sig teaterns sätt att arbeta medan andra utgår från att rörelsen är i fokus. Undervisningen ska därför leda till att eleverna utvecklar förmåga till rollanalys och rollgestaltning samt till gestaltning med rörelsen i fokus. Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar förmåga att variera gestaltning efter olika konstnärliga förhållningssätt och sammanhang.

Repertoarkunskap innefattar samarbete och interagerande med en partner. Undervisningen ska därför leda till att eleverna utvecklar grundläggande kunskaper om partnerarbete och ergonomisk lyftteknik samt förmåga att fokusera, vara uppmärksam och beredd inför förändringar, känna av en annan kropp i och ur balans och kommunicera via kroppen.

Undervisningen ska medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt samt belysa konsekvenserna av olika kroppsideal. Den ska även behandla andra frågor om etik och moral i relation till dansutövande.

Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som rör upphovsrätt och arbetsmiljö i relation till scenkonstnärligt arbete.

Utforskande och reflekterande arbetsmetoder, problemlösande feedback och coachning individuellt och i grupp är väsentligt i ämnet och ska därför ingå i undervisningen. En del av den konstnärliga processen består av analys och tolkning av både egna och andras gestaltningar. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att analysera och tolka egna och andras gestaltningar samt använda begrepp i samband med gestaltningsarbetet.

Undervisningen i ämnet dansgestaltning för yrkesdansare ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Förmåga att använda koder och konventioner som används vid repetitionsprocesser och sceniska produktioner.

2. Kunskaper om konstnärliga processer från idé till scenisk gestaltning samt förmåga att reflektera över den konstnärliga arbetsprocessen och det konstnärliga resultatet.

3. Förmåga att uttrycka sig med kroppen och dansen i sceniska sammanhang. Förmåga att samarbeta och samspela med medaktörer samt att använda relevant teknik i arbete med en partner. Förmåga att kommunicera med publik utifrån olika konstnärliga förhållningssätt.

4. Förmåga att dansa olika typer av repertoar. Förmåga att analysera, tolka, memorera och variera gestaltningar efter olika konstnärliga förhållningssätt och sammanhang, både individuellt och i ensemble. Kunskaper om koreografiers estetiska utgångspunkter och förhållningssätt.

5. Förmåga att improvisera, interagera med andra, associera, ta beslut och förhålla sig till olika former av instruktioner.

6. Förmåga att använda kompositionsmetoder och koreografiska arbetssätt. Förmåga att skapa dans i olika konstellationer. Kunskaper om olika koreografiska förhållningssätt.

7. Kunskaper om etiska förhållningssätt, arbetsmiljöfrågor samt upphovsrättsliga frågor.

8. Förmåga att kommunicera med andra inom yrkesområdet och att använda begrepp och vokabulär som är relevanta.

Kurser i ämnet

  • Dansimprovisation och komposition för yrkesdansare – profil klassisk balett, 100 poäng. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen dansimprovisation och komposition för yrkesdansare – profil modern nutida dans.
  • Dansimprovisation och komposition för yrkesdansare – profil modern nutida dans, 100 poäng. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen dansimprovisation och komposition för yrkesdansare – profil klassisk balett.
  • Pas de deux/partnering, 100 poäng.
  • Repertoar för yrkesdansare, 100 poäng.
  • Scenisk verksamhet för yrkesdansare, 100 poäng.

Scenisk verksamhet för yrkesdansare

Kursen scenisk verksamhet för yrkesdansare omfattar punkterna 1–4 och 7–8 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 1–4.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Koder och konventioner för sceniskt arbete.
  • Konstnärliga processer. Reflektion över konstnärliga arbetsprocesser och konstnärligt resultat.
  • Samarbete och interaktion med andra samt ansvarstagande för både eget och gemensamt arbete.
  • Sceniska framföranden. Scenisk uppmärksamhet på uppgifter på och utanför scenen. Scenisk närvaro och kommunikation med publik.
  • Olika typer av repertoar. Analys, tolkning och gestaltning av koreografiskt material med betoning på resultat och framförande. Dansteknisk och konstnärlig problemlösning. Musikalisk interpretation av koreografi. Spatial uppfattning i förhållande till den egna kroppen, andra medverkande och rummet.
  • Koreografins estetiska utgångspunkter och förhållningssätt till formspråk, musik, rum och publiken samt det sammanhang dansen presenteras i. Koreografins syn på kropp, genus och etnicitet samt det historiska och kulturella sammanhang där dessa aspekter ingår.
  • Etiska förhållningssätt, arbetsmiljöfrågor och upphovsrätt i förhållande till scenkonstnärligt arbete.
  • Begrepp som till exempel uttryck och närvaro samt metoder för att analysera, diskutera och reflektera över arbetsprocessen, den egna arbetsinsatsen och resultatet.


Kunskapskrav

Betyget A Betyget C Betyget E
Eleven använder med god säkerhet koder och konventioner som förekommer vid sceniskt arbete. Eleven använder med säkerhet koder och konventioner som förekommer vid sceniskt arbete. Eleven använder med viss säkerhet koder och konventioner som förekommer vid sceniskt arbete.
I sceniska produktioner visar eleven gott resultat genom att han eller hon är förberedd, värmer upp, memorerar rörelser och feedback samt är uppmärksam på och anpassar uppgifter som ska utföras på och utanför scenen till variationer i förutsättningar. I sceniska produktioner visar eleven tillfredsställande resultat genom att han eller hon är förberedd, värmer upp, memorerar rörelser och feedback och är uppmärksam på uppgifter som ska utföras på och utanför scenen. Dessutom utför eleven sin del i sceniska produktioner med tillfredsställande resultat genom att vara förberedd, värma upp, memorera rörelser och feedback och vara uppmärksam på uppgifter som ska utföras på och utanför scenen.
Eleven redogör utförligt för samt utvärderar med nyanserade omdömen arbetsprocessen, den egna arbetsinsatsen och resultatet samt ger förslag på hur både process och resultat kan förbättras. Eleven redogör utförligt för samt utvärderar med nyanserade omdömen arbetsprocessen, den egna arbetsinsatsen och resultatet. Eleven redogör översiktligt för samt utvärderar med enkla omdömen arbetsprocessen, den egna arbetsinsatsen och resultatet.
I repetitionsprocessen och det sceniska arbetet tar eleven efter samråd med handledare ansvar för sin egen utveckling och undersöker och utvecklar konsekvent både det danstekniska och konstnärliga fram till framträdandet inför publik. I repetitionsprocessen och det sceniska arbetet tar eleven efter samråd med handledare ansvar för sin egen utveckling av både det danstekniska och konstnärliga fram till framträdandet inför publik. I repetitionsprocessen och det sceniska arbetet tar eleven i samråd med handledare ansvar för sin egen utveckling både danstekniskt och konstnärligt fram till framträdandet inför publik.
- Dessutom arbetar eleven efter samråd med handledare uthålligt och fokuserar på uppgiften. Dessutom arbetar eleven i samråd med handledare uthålligt och fokuserar på uppgiften.
- Eleven samarbetar med säkerhet med andra dansare och medverkande och tar ansvar för det egna och gemensamma arbetet genom att följa instruktioner och vara delaktig i genomförandet av lösningar som gemensamt för arbetet framåt samt tar initiativ till egna lösningar. Eleven samarbetar med viss säkerhet med andra dansare och medverkande och tar ansvar för det egna och gemensamma arbetet genom att följa instruktioner och vara delaktig i genomförandet av lösningar som gemensamt för arbetet framåt.
Dessutom undersöker och utvecklar eleven kreativt och konsekvent med gott resultat uppgifterna utifrån instruktioner och feedback. Dessutom utvecklar och undersöker eleven med tillfredsställande resultat uppgifterna utifrån instruktioner och feedback. Dessutom utvecklar eleven med tillfredsställande resultat uppgifterna utifrån instruktioner och feedback.
Eleven analyserar, tolkar och gestaltar flera olika slags koreografiska uppgifter med gott resultat. Eleven analyserar, tolkar och gestaltar flera koreografiska uppgifter med tillfredsställande resultat. Eleven analyserar, tolkar och gestaltar några koreografiska uppgifter med tillfredsställande resultat.
Eleven framför med gott resultat olika typer av koreografi med dynamiska och nyanserade skillnader i rörelsevokabulär, undersöker gränserna mellan rörelsefrasering och musikalisk frasering samt anpassar i stunden inkännande och uppmärksamt sin plats i rummet i relation till andra. Eleven framför med tillfredsställande resultat olika typer av koreografi med dynamiska skillnader i rörelsevokabulär, rörelsefrasering och musikaliskt uttryck samt anpassar i stunden sin plats i rummet i relation till andra. Dessutom framför eleven med tillfredsställande resultat olika typer av koreografi med dynamik i rörelsevokabulär, musikaliskt uttryck och genom att spatialt hålla sin plats i rummet i relation till andra.
I framföranden visar eleven med gott resultat närvaro i det sceniska uttrycket, kommunicerar med gott resultat med publiken samt undersöker, utvecklar och varierar konsekvent uttrycket efter olika koreografiska förhållningssätt och sammanhang. I framföranden visar eleven med tillfredsställande resultat närvaro i det sceniska uttrycket, kommunicerar med publiken samt undersöker, utvecklar och varierar uttrycket efter olika koreografiska förhållningssätt och sammanhang. I framföranden visar eleven med tillfredsställande resultat närvaro i det sceniska uttrycket, kommunicerar med publiken samt varierar uttrycket efter olika koreografiska förhållningssätt och sammanhang.
När eleven framför olika typer av koreografier sammanvävs dansteknik och konstnärligt uttryck med gott resultat till en konsekvent genomförd tolkning och ett enhetligt uttryck inom det koreografiska formspråket. När eleven framför olika typer av koreografier sammanväver hon eller han med tillfredsställande resultat dansteknik och konstnärligt uttryck till ett enhetligt uttryck inom det koreografiska formspråket. När eleven framför olika typer av koreografier sammanväver hon eller han med tillfredsställande resultat dansteknik och konstnärligt uttryck inom det koreografiska formspråket.
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat de framförda koreografiernas estetiska utgångspunkter och konstnärliga förhållningssätt samt i vilken tradition de ingår. Eleven diskuterar utförligt de framförda koreografiernas estetiska utgångspunkter och konstnärliga förhållningssätt samt i vilken tradition de ingår. Eleven diskuterar översiktligt de framförda koreografiernas estetiska utgångspunkter och konstnärliga förhållningssätt samt i vilken tradition de ingår.
Eleven redogör utförligt och nyanserat för etiska förhållningssätt, arbetsmiljöfrågor och lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt i relation till sceniskt arbete. Eleven redogör utförligt för etiska förhållningssätt, arbetsmiljöfrågor och lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt i relation till sceniskt arbete. Eleven redogör översiktligt för etiska förhållningssätt, arbetsmiljöfrågor och lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt i relation till sceniskt arbete.
Eleven använder med god säkerhet begrepp och vokabulär i kommunikation med andra. Eleven använder med säkerhet begrepp och vokabulär i kommunikationen med andra. Eleven använder med viss säkerhet begrepp och vokabulär i kommunikationen med andra.
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med god säkerhet den egna förmågan och situationens krav. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
Gå till Samtliga gymnasieämnen på skolverkets hemsida för att hitta fullständig information.