Kunskapskrav

Start Sök Om

Dansgestaltning för yrkesdansare

Ämnet dansgestaltning för yrkesdansare är till sin karaktär scenkonstnärligt och behandlar det gestaltningsarbete som krävs för yrkesmässigt utövande av scenkonstnärligt framträdande. Ämnet dansgestaltning för yrkesdansare får bara anordnas på yrkesdansarutbildningen.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet dansgestaltning för yrkesdansare ska syfta till att eleverna utvecklar scenisk kunskap samt färdigheter i gestaltningsarbete av äldre och samtida repertoar inom klassisk balett och modern nutida dans utifrån olika konstnärliga förhållningssätt.

Scenisk kunskap innebär både scenisk erfarenhet och kunskaper om hur gestaltningsarbete går till. Genom undervisningen ska eleverna därför ges möjlighet att i sceniska sammanhang utveckla förmåga att samarbeta och kommunicera med publiken samt erfarenhet av att ingå i en konstnärlig helhet. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att ta ansvar för och reflektera över den konstnärliga processen och det konstnärliga resultatet. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om koder och konventioner som används inom området samt vilka yrkesroller som måste samverka för att sceniskt arbete ska fungera. Den ska också ta fasta på att stärka elevernas motivation och självförtroende.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om den koreografiska arbetsprocessen från idé fram till det sceniska framförandet. Utbildningen ska även ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att analysera, tolka och memorera koreografiskt material enligt genrernas konventioner samt att självständigt fördjupa arbetet när det gäller dansteknisk och konstnärlig problemlösning. Eleverna ska också ges möjlighet att delta i kreativa processer, utveckla förmåga att improvisera, vara initiativrika och skapande samt lyhörda inför olika sätt att förhålla sig till konstnärliga processer.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om och färdigheter i olika metoder när det gäller tolkning, improvisation och komposition samt hur dessa faktorer bygger på olika förhållningssätt till dans som konstnärligt uttryck.

Inom yrkesområdet förekommer en stor variation av repertoarer, och gestaltning har olika innebörd beroende på koreografisk arbetsmetod och konstnärligt förhållningssätt. En del gestaltningar innebär att dansen närmar sig teaterns sätt att arbeta medan andra utgår från att rörelsen är i fokus. Undervisningen ska därför leda till att eleverna utvecklar förmåga till rollanalys och rollgestaltning samt till gestaltning med rörelsen i fokus. Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar förmåga att variera gestaltning efter olika konstnärliga förhållningssätt och sammanhang.

Repertoarkunskap innefattar samarbete och interagerande med en partner. Undervisningen ska därför leda till att eleverna utvecklar grundläggande kunskaper om partnerarbete och ergonomisk lyftteknik samt förmåga att fokusera, vara uppmärksam och beredd inför förändringar, känna av en annan kropp i och ur balans och kommunicera via kroppen.

Undervisningen ska medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt samt belysa konsekvenserna av olika kroppsideal. Den ska även behandla andra frågor om etik och moral i relation till dansutövande.

Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som rör upphovsrätt och arbetsmiljö i relation till scenkonstnärligt arbete.

Utforskande och reflekterande arbetsmetoder, problemlösande feedback och coachning individuellt och i grupp är väsentligt i ämnet och ska därför ingå i undervisningen. En del av den konstnärliga processen består av analys och tolkning av både egna och andras gestaltningar. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att analysera och tolka egna och andras gestaltningar samt använda begrepp i samband med gestaltningsarbetet.

Undervisningen i ämnet dansgestaltning för yrkesdansare ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Förmåga att använda koder och konventioner som används vid repetitionsprocesser och sceniska produktioner.

2. Kunskaper om konstnärliga processer från idé till scenisk gestaltning samt förmåga att reflektera över den konstnärliga arbetsprocessen och det konstnärliga resultatet.

3. Förmåga att uttrycka sig med kroppen och dansen i sceniska sammanhang. Förmåga att samarbeta och samspela med medaktörer samt att använda relevant teknik i arbete med en partner. Förmåga att kommunicera med publik utifrån olika konstnärliga förhållningssätt.

4. Förmåga att dansa olika typer av repertoar. Förmåga att analysera, tolka, memorera och variera gestaltningar efter olika konstnärliga förhållningssätt och sammanhang, både individuellt och i ensemble. Kunskaper om koreografiers estetiska utgångspunkter och förhållningssätt.

5. Förmåga att improvisera, interagera med andra, associera, ta beslut och förhålla sig till olika former av instruktioner.

6. Förmåga att använda kompositionsmetoder och koreografiska arbetssätt. Förmåga att skapa dans i olika konstellationer. Kunskaper om olika koreografiska förhållningssätt.

7. Kunskaper om etiska förhållningssätt, arbetsmiljöfrågor samt upphovsrättsliga frågor.

8. Förmåga att kommunicera med andra inom yrkesområdet och att använda begrepp och vokabulär som är relevanta.

Kurser i ämnet

  • Dansimprovisation och komposition för yrkesdansare – profil klassisk balett, 100 poäng. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen dansimprovisation och komposition för yrkesdansare – profil modern nutida dans.
  • Dansimprovisation och komposition för yrkesdansare – profil modern nutida dans, 100 poäng. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen dansimprovisation och komposition för yrkesdansare – profil klassisk balett.
  • Pas de deux/partnering, 100 poäng.
  • Repertoar för yrkesdansare, 100 poäng.
  • Scenisk verksamhet för yrkesdansare, 100 poäng.

Pas de deux/partnering

Kursen pas de deux/partnering omfattar punkterna 1–4 och 7–8 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkt 3. I kursen behandlas färdigheter på avancerad nivå.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Koder och konventioner för repetitionsarbete. Repetitionsprocessens delar, dvs. förberedelse, uppvärmning, memorering av rörelser och feedback samt sambandet mellan repetitionsprocess och det konstnärliga resultatet.
  • Konstnärliga processer. Problemlösande arbete.
  • Teknikträning med partner. Lyftteknik utifrån fysiska förutsättningar. Lyhördhet inför kroppar med olika förutsättningar. I klassisk specialisering ingår tåspetsteknik för den kvinnliga dansen beroende på koreografiskt material.
  • Interaktion och samspel med partner. Samarbete med uppmärksamhet riktad mot en annan kropp. Fokus på kropp i och ur balans. Följa och leda impulser.
  • Analys, tolkning och gestaltning av koreografiskt material. Musikalisk tolkning av koreografier. Spatial uppfattning i förhållande till den egna kroppen, andra medverkande och rummet. Stilkänsla inom koreografiernas estetiska förhållningssätt.
  • Träning av uthållighet och koncentration
  • Etiska förhållningssätt vid samarbete med partner.
  • Begrepp och metoder för reflektioner över den konstnärliga processen och resultatet.


Kunskapskrav

Betyget A Betyget C Betyget E
Eleven använder med god säkerhet koder och konventioner som används vid repetitioner. Eleven använder med säkerhet koder och konventioner som används vid repetitioner. Eleven använder med viss säkerhet koder och konventioner som används vid repetitioner.
I repetitionsprocessens olika delar visar eleven gott resultat samt undersöker och utvecklar konsekvent det danstekniska och det konstnärliga arbetet. I repetitionsprocessens olika delar visar eleven tillfredsställande resultat och utvecklar det tekniska och det konstnärliga arbetet. I repetitionsprocessens olika delar visar eleven tillfredsställande resultat.
Eleven redogör utförligt för samt utvärderar med nyanserade omdömen arbetsprocessen, den egna arbetsinsatsen och resultatet. Eleven redogör utförligt för och utvärderar med nyanserade omdömen arbetsprocessen, den egna arbetsinsatsen och resultatet. Eleven redogör översiktligt för samt utvärderar med enkla omdömen arbetsprocessen, den egna arbetsinsatsen och resultatet.
Eleven ger också förslag på hur både process och resultat kan förbättras. - -
Eleven samarbetar med god säkerhet med sin partner och andra i konstnärliga gestaltande processer. Eleven samarbetar med säkerhet med sin partner och andra i konstnärliga gestaltande processer. Eleven samarbetar med viss säkerhet med sin partner och andra medverkande i konstnärliga gestaltande processer.
I arbetet presenterar eleven idéer och är delaktig i genomförandet av lösningar som gemensamt för arbetet framåt samt tar initiativ till egna lösningar. I arbetet är eleven både delaktig i genomförandet av lösningar som gemensamt för arbetet framåt och tar initiativ till egna lösningar. I arbetet är eleven delaktig i genomförandet av lösningar som gemensamt för arbetet framåt.
- Dessutom utvecklar eleven efter samråd med handledare både det tekniska och konstnärliga arbetet. Dessutom utvecklar eleven i samråd med handledare både det tekniska och konstnärliga arbetet.
Eleven undersöker och utvecklar konsekvent partneruppgifterna med gott resultat utifrån instruktioner och feedback. Eleven undersöker och utvecklar med tillfredsställande resultat partneruppgifterna utifrån instruktioner och feedback. Eleven utvecklar med tillfredsställande resultat partneruppgifterna utifrån instruktioner och feedback.
Eleven löser danstekniska svårigheter med gott resultat genom att uthålligt och konsekvent undersöka, ta initiativ till och prova olika lösningar. Eleven löser danstekniska svårigheter med tillfredsställande resultat genom att uthålligt prova olika lösningar. Eleven löser i huvudsak danstekniska svårigheter med tillfredsställande resultat.
Eleven använder med god säkerhet grundläggande teknik i partnerarbete och fokuserar på sin partner i och ur balans samtidigt som hon eller han använder sin egen dansteknik och varierar rörelsekvaliteter och uttryck inom koreografins formspråk. Eleven använder med säkerhet grundläggande teknik i partnerarbete och fokuserar på sin partner i och ur balans samtidigt som hon eller han använder sin egen dansteknik inom koreografins formspråk. Eleven använder med viss säkerhet grundläggande teknik i partnerarbete och fokuserar i huvudsak på sin partner i och ur balans.
Eleven är lyhörd inför olika kroppar och förutsättningar genom att i situationen vara beredd på förändringar och konsekvent och inkännande följa och ge impulser. Eleven är lyhörd inför olika kroppar och fysiska förutsättningar genom att i situationen vara beredd på förändringar och både följa och ge impulser. Eleven är lyhörd inför olika kroppar och fysiska förutsättningar genom att i situationen vara beredd på förändringar huvudsakligen följa impulser.
Eleven analyserar, tolkar, memorerar och gestaltar flera olika slags koreografiska partneruppgifter med gott resultat. Eleven analyserar, tolkar, memorerar och gestaltar flera koreografiska partneruppgifter med tillfredsställande resultat. Eleven analyserar, tolkar, memorerar och gestaltar några koreografiska partneruppgifter med tillfredsställande resultat.
Eleven framför med gott resultat partneruppgifter med olika dynamiska kvaliteter i rörelser, musikalisk tolkning och uttrycksfullhet, spatial uppfattning och en konsekvent genomförd tolkning av det koreografiska materialet. Eleven framför med tillfredsställande resultat partneruppgifter med olika dynamiska kvaliteter i rörelser, musikaliskt uttryck, spatial uppfattning och en tolkning av det koreografiska materialet. Eleven framför med tillfredsställande resultat partneruppgifter med dynamik i rörelser, musikaliskt uttryck och spatial uppfattning och en tolkning av det koreografiska materialet.
Eleven interagerar med god säkerhet med sin partner och tar ansvar för det egna och det gemensamma arbetet genom att kreativt följa instruktioner och impulser samt intuitivt och konsekvent ta initiativ till hur partnerarbetet ska ledas vidare. Eleven interagerar med säkerhet med sin partner och tar ansvar för det egna och det gemensamma arbetet genom att följa instruktioner och impulser samt intuitivt ta initiativ till hur partnerarbetet ska ledas vidare. Eleven interagerar med viss säkerhet med sin partner och tar ansvar för det egna och det gemensamma arbetet genom att följa instruktioner.
Eleven använder med god säkerhet begrepp och vokabulär i kommunikationen med andra. Eleven använder med säkerhet begrepp och vokabulär i kommunikationen med andra. Eleven använder med viss säkerhet begrepp och vokabulär i kommunikationen med andra.
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med god säkerhet den egna förmågan och situationens krav. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
Gå till Samtliga gymnasieämnen på skolverkets hemsida för att hitta fullständig information.